thechillykid

Jag bara älskar livet!

När jag tänker efter, jag har fått så många möjligheter, jag har upplevt så sjukt roliga saker, jag har träffat hur mycket olika människor som helst, underbara goa människor! Jag lever för det jag älskar jag prioriterar det jag tycker är kul först och självklart det jag måste. men det man blir rik på i slutändan är alla upplevelser och all lycka. om 20 år spelar inte alls alla dem där jeansen eller dom där dyra skorna någon som helst roll det jag kommer tänka på, se tillbaka till och le är då jag vart lycklig. Jag älskar utmaningar, jag älskar impuls grejer. Jag älskar att vakna och inte veta vad som ska hända, inte ha allt planerat på ett schema. Kunna göra det Jag vill när jag vill. Jag såg "yesman" nylligen, det ligger faktiskt lite i det. Men måste våga säga ja lite oftare. Jag säger nästan alltid ja, ovavsett det är en liten eller stor grej, det händer alltid något man minns resten av livet, något jag blir lycklig av som stannar med mig i hjärtat hela tiden.

Jag vill inte när jag blir gammal se tillbaka på mitt liv, på allt det jag missade, de jag kunde men aldrig gjorde.

Sen är alla olika, jag ser folk som endast har "karriär""pengar" i huvudet och som bara tänker "måste,måste,måste" som hjärntvättade, vill man så kan man. jag menar vet dom inte vad lycka igentligen är? Det är skillnad på människor, vad vet jag dem kanske blir lyckliga av att tänka så dom kanske vill ha livet så, men jag förstår inte. Dom kanske inte heller förstår sig på mig. Sen finns det ju folk som är "normala" som jobbar, och tar skolan på högsta allvar men också ger sig lite tid att ibland göra det jag gör alltid, och tycker det funkar utmärkt! Men jag vill ha det, hela tiden så ofta jag kan! Jag skippar inte skolan, jag ser till att gå klart den, jag tänker på betygen men jag lägger inte ner hela min själ i det. Jag ligger inte å gråter över ett prov, en text på ett papper som inte fick just bokstäverna "mvg" som jag ville ha. Många som läser detta kanske tycker jag är vrickad, man får ju höra hela livet vad man ska göra och vad man inte ska. Gör det du vill!

Tro nu inte at jag är någon galning eller så. Visst vill jag också jobba, men jag vill inte ha det som en livsstil, bara för att överleva. Hela livet får man höra du måste skaffa dig ett bra jobb, du måste planera ditt liv.

När alla barnen svarade brandman, läkare, polis var Jag flickan som alltid svarade "vet inte" när fröknarna frågade vad man ville bli. Kanske det var för jag inte hade pressen från mina föräldrar. Dom puschade aldrig mig, fyllde mig inte med snack om vad jag skulle bli och göra med mitt liv. Ena sidan bra, andra dålig. Jag vet inte riktigt men nu vet jag vad jag vill, jag vill bara Leva.
Du är ung, men inte så länge till! nu när jag har hela världen framför mig vill jag utforska så mycket jag kan innan jag väljer att sätta mig till ro i ett radhus när jag blir äldre med man och barn innan det är försent. För rent logiskt så tror jag aldrig att jag vill ut i världen så som jag gör i dag när jag är 40 bast, aldrig på samma sätt. Dessutom man har mer chanser när man är ung.

Sen menar jag absolut inte att man ska skita i allt och bara ha kul, Det är inte dit jag vill komma med denna text. Jag tycker bara man ska uppskatta livet mer och vad det har att ge. Våga ta chanser!

Kanske är jag bara en ren dåre men har du kännt den där känslan någon gång? när hela kroppen skakar, har du någonsin vart så lycklig att du inte vet vart du ska ta vägen?det har jag! Att du fick chansen och du tog den!

Jag är inte rädd för livet, vad livet ger mig. Jag tar varje chans att få lära mig, se nya saker och träffa nya mänisskor.