thechillykid

Haha tänk vilken förändring jag genomgått sen jag flytta, vilken skillnad.

Antar att jag vuxit. Lärt mig ta ansvar.

Men det är inte lätt att komma till en ny stad, inte gå i skolan, inget jobb. Känner inte en enda jävel.

Var det fest, var jag där. Här vet ingen vem jag är, hemma visste alla vem man var, varesig man gick i korridoren i skolan, shoppa på stan osv. Jag ryser när jag tänker på dem 2 sista åren i vbg. Har aldrig mått så dåligt i hela mitt liv. Jag sket totalt i skolan och hemma var det ständig kaos. Innan jag började gymnasiumet var allt bra. Det var la aldrig meningen att jag skulle bo i den hålan, jag är nog lite mer storstadsflicka av mig:)

Men jag vill bara berätta att jag är lycklig här. Har aldrig kännt sånhär lycka. Och som jag vuxit, vilken barnunge jag var innan!

Jag älskar varenda minut här, visst saknar jag mina vänner i Varberg. Men det slår inte mitt liv här i Götet.

Trodde inte man kunde ha det så bra som jag hade det nu.

Skulle aldrig kunna tänka mig att ha det som jag hade det innan. Skulle aldrig kunna tänka mig att flytta tillbaka.

Jag skulle nästan kunna säga att det är på gränsen till självmord att flytta tillbaka, för mig.

Den där klumpen som ständigt fanns förut, är helt borta. En tyngd har lättat från mitt hjärta.

Det var ingen lätt väg jag valde.
 Det jag var tvungen att gå igenom, Det var hårt.
Du kan säkert inte föreställa dig hur jag mådde,
vissa studen ville jag bara ge upp.
Jag tro jag behövde gå igenom det jag gjorde,
Det har förändrat mig. Lärt mig skilja på gott och ont.
 Gjort mig stark
och det var så värt det!
För nu har jag allt jag någonsin önskat mig, jag har fått det jag aldrig kännt innan antar att det kallas kärlek och lycka.

Mitt hjärta stannar här, och som bonus på det har jag fått 3 nya "syskon" och en "mamma" som jag älskar otroligt högt!

Dom gör min dag!

Det går inte att förklara!

Men Ingrid, Matilda, ni står mitt hjärta närmast!
Magda,Thony,Simon,Kajsa och Noel Tack för att ni finns, för att ni gav mig allt jag någonsin drömmt om!

Och Linnea, du var vännen som hjälpte mig mest under denna tid. Vännen som aldrig svek, hur mycket du än fick tyngas ner av det som jag hade inom mig, av det jag fick gå igenom. Det jag lastade aoutomatiskt på dina axlar, det du klarade av att bära. För min skull! Jag vet inte hur jag ska kunna gengälda det alla ni gjort föt mig. Men jag ska försöka, genom att finnas för er. Ställa upp, som ni gjort för mig.

För första gången i mitt liv känner jag mig säker på mig själv, jag har lärt mig att gör man bara rätt hela tiden så löser allt sig själv.

Allt som sker har en mening och det leder alltid till något gott.

Jag är viktig och det är viktigt att jag mår bra.

Jag kan själv säga att jag är en ren och god människa!

Jag kan ta ansvar för mina handlingar.
Sen kan alla fela men man måste få göra fel för att lära sig. Poängen är att du inser ditt fel och gör det till något bättre, tar lärdom.

Nu kan jag andas ren luft.

Jag har blitt självsäker, det trodde jag aldrig.

Jag har gått från spädbarn till vuxen på knappt ett år.
Jag kan äntligen få leva!
Jag är evigt tacksam till alla som ställt upp för mig, puschat mig när jag bara ville ge upp!

kärleken är svår att beskriva , tror inte ens det går.
Love you, / F

Jag har kämpat som en varg,

jag har legat sömnlös, hungrig, ensam.

Jag har gått med allt jag äger i en plastpåse, jag har tagit skit, jag har fått städat upp andras skuld.

Du har trampat på mig,

Du har sett mig på botten, utan att hjälpa mig upp.

Du tog en kniv och ristade i mitt hjärta. när du sa

Du är ingenting värd.

När du inte fanns vid min sida, när jag behövde dig

När du lät mig lida och bara såg på.

För allt jag ville ha var dig,

Jag ville ha dig hos mig, jag ville känna mig älskad.

Jag ville att du skulle se mig, som den jag är.

Människor säger jag vart stark,

Men varje gång du kommer till mig,

Kan jag inte hålla tårarna,

jag ställer upp för dig, jag skulle aldrig kunna tänka mig något annat.

Trots allt du gjort mig.

I made it!

Yes! I morgon går jag min första dag på jobbet, ett hem för funktionshindrade.

Kanske blir tufft men jag tror det är nyttigt och man får nog mycket lärdom. Dessutom har jag alltid velat jobba med människor, hjälpa på ett eller annat sätt och detta är nog en bra start.

Skulle jag inte trivas är det bara att försöka bita ihop, göra det bästa av situationen och klara några månader.

Till hösten blir det skolan igen! Och på tal om det. Jag måste välja, Burgården eller ester mosessons, vet ni något om dem? Jag har hört att ester mosessons tydligen ska vara det bästa och den kändaste restaurang skolan här i göteborg, Burgården ska tydligen inte vara så bra. Men på burgården känner jag redan en, min kusin. Det lutar åt båda hållen. Dels är det helt enkelt skönt att känna någon när man kommer till en ny klass, men dels vill man inte gå på värsta ghettoskolan. Det hade också vart skoj om jag och min kusin Johan tog studenten ihop. Blir det ju ett stort släktkalas! Jag hade bara tänkt gå klart mitt sista år och få så bra betyg som möjligt. Men vilken skola kommer jag anstränga mig bäst på? vilken kommer jag trivas i?

Jag behöver hjälp. Vad ska jag välja?

SOS/ F

När vi är med varann dör våra hjärnceller!

En av många iq-befriade samtal mellan mig och Linnea

Jag: vart kommer bacon ifrån?

Linnea: men det kommer ju från grisen, fattar du la!

Jag: Jaa men från vilket land!?..Tror det är typ, Turkiet eller något

Linnea: nej för i Turkiet äter man bara vattenmeloner, det gjorde dom när jag var i turkiet, så det vet jag.

Jag: jaha...

Båda: hum...

Jag: men i Usa där finns det så många överviktiga männikskor..å bacon är fett, därifrån måste det komma!

Båda: "tänker lite"

Båda: jaa, så är det nog!

Killen som låg jämte: Är ni så här dumma helt seriöst?

Haha,

Linnea, vi borde söka hjälp!

Helt sjukt min vän, vilka kvällar vi haft och kommer ha!

"-Du å din svartskalle..-Hon är ju för fan blond!!"

Du&Jag / F

Blev ett litet inlägg, men det jag igentligen ville skriva är om någon kan förklara hur man lägger in bilder här? Jag förstår mig inte på bloggen riktigt.

Jag bara älskar livet!

När jag tänker efter, jag har fått så många möjligheter, jag har upplevt så sjukt roliga saker, jag har träffat hur mycket olika människor som helst, underbara goa människor! Jag lever för det jag älskar jag prioriterar det jag tycker är kul först och självklart det jag måste. men det man blir rik på i slutändan är alla upplevelser och all lycka. om 20 år spelar inte alls alla dem där jeansen eller dom där dyra skorna någon som helst roll det jag kommer tänka på, se tillbaka till och le är då jag vart lycklig. Jag älskar utmaningar, jag älskar impuls grejer. Jag älskar att vakna och inte veta vad som ska hända, inte ha allt planerat på ett schema. Kunna göra det Jag vill när jag vill. Jag såg "yesman" nylligen, det ligger faktiskt lite i det. Men måste våga säga ja lite oftare. Jag säger nästan alltid ja, ovavsett det är en liten eller stor grej, det händer alltid något man minns resten av livet, något jag blir lycklig av som stannar med mig i hjärtat hela tiden.

Jag vill inte när jag blir gammal se tillbaka på mitt liv, på allt det jag missade, de jag kunde men aldrig gjorde.

Sen är alla olika, jag ser folk som endast har "karriär""pengar" i huvudet och som bara tänker "måste,måste,måste" som hjärntvättade, vill man så kan man. jag menar vet dom inte vad lycka igentligen är? Det är skillnad på människor, vad vet jag dem kanske blir lyckliga av att tänka så dom kanske vill ha livet så, men jag förstår inte. Dom kanske inte heller förstår sig på mig. Sen finns det ju folk som är "normala" som jobbar, och tar skolan på högsta allvar men också ger sig lite tid att ibland göra det jag gör alltid, och tycker det funkar utmärkt! Men jag vill ha det, hela tiden så ofta jag kan! Jag skippar inte skolan, jag ser till att gå klart den, jag tänker på betygen men jag lägger inte ner hela min själ i det. Jag ligger inte å gråter över ett prov, en text på ett papper som inte fick just bokstäverna "mvg" som jag ville ha. Många som läser detta kanske tycker jag är vrickad, man får ju höra hela livet vad man ska göra och vad man inte ska. Gör det du vill!

Tro nu inte at jag är någon galning eller så. Visst vill jag också jobba, men jag vill inte ha det som en livsstil, bara för att överleva. Hela livet får man höra du måste skaffa dig ett bra jobb, du måste planera ditt liv.

När alla barnen svarade brandman, läkare, polis var Jag flickan som alltid svarade "vet inte" när fröknarna frågade vad man ville bli. Kanske det var för jag inte hade pressen från mina föräldrar. Dom puschade aldrig mig, fyllde mig inte med snack om vad jag skulle bli och göra med mitt liv. Ena sidan bra, andra dålig. Jag vet inte riktigt men nu vet jag vad jag vill, jag vill bara Leva.
Du är ung, men inte så länge till! nu när jag har hela världen framför mig vill jag utforska så mycket jag kan innan jag väljer att sätta mig till ro i ett radhus när jag blir äldre med man och barn innan det är försent. För rent logiskt så tror jag aldrig att jag vill ut i världen så som jag gör i dag när jag är 40 bast, aldrig på samma sätt. Dessutom man har mer chanser när man är ung.

Sen menar jag absolut inte att man ska skita i allt och bara ha kul, Det är inte dit jag vill komma med denna text. Jag tycker bara man ska uppskatta livet mer och vad det har att ge. Våga ta chanser!

Kanske är jag bara en ren dåre men har du kännt den där känslan någon gång? när hela kroppen skakar, har du någonsin vart så lycklig att du inte vet vart du ska ta vägen?det har jag! Att du fick chansen och du tog den!

Jag är inte rädd för livet, vad livet ger mig. Jag tar varje chans att få lära mig, se nya saker och träffa nya mänisskor.